I Kronobergs län använder 93 procent bälte. Det är sämre än riksgenomsnittet. Nationellt ökar bältesanvändningen i tätort från 95 till 96 procent visar NTF:s årliga bältesmätning som genomförs i landets samtliga kommuner och bygger på över 350 000 observationer. Det är i första hand passagerare som ökar sin användning. Bland förare skiljer det fortfarande fyra procentenheter mellan könen. Bältesanvändningen bland manliga och kvinnliga förare ligger kvar på 94 respektive 98 procent. Trots den relativt höga bältesanvändningen har var tredje person som omkommer i personbil inget bälte på sig.
NTF mäter bältesanvändningen i tätort där användningen är något lägre än vid ut- och infart till tätort. I tätort ligger användningen totalt på 96 procent samtidigt som Trafikverket redovisar cirka 98 procent användning vid ut- och infarter till tätort. Den andel av trafikarbetet som utförs av bilar med bältespåminnare var 90 procent år 2018. För drygt 10 år sedan var andelen knappt 10 procent. (Källa: Trafikverkets Publikation 2019:090)
- Jag har ibland svårt att förstå att det finns människor som väljer att inte sätta på sig bältet då det är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen – både i framsätet och baksätet. Inte minst vid lägre hastighet i tätort, då kan bältet utgöra skillnaden mellan liv och död. Ett trepunktsbälte minskar risken att skadas svårt vid en kollision med ca 50 procent. Ett tvåpunktsbälte är inte lika effektivt men minskar skaderisken med 20 procent. Många bilar är idag utrustade med bältessträckare, som drar åt bältet vid krockögonblicket och minskar onödigt slack. Trepunktsbälte i kombination med bältessträckare minskar skaderisken med 55 procent, säger NTF Jönköpings Verksamhetschef Daniel Qvarnström
För att ökningen av bältesanvändningen ska kunna anses ligga i linje med den utveckling som krävs för att nå målet med högst 220 dödade år 2020 borde den, enligt Trafikverkets analysgrupp, ligga på 97 - 98 procent idag. De lokala resultaten från NTF:s bältesundersökning 2019 som bygger på observationer från länets samtliga kommuner, visar att 2 kommuner uppfyller det kravet.
- Det är oroande att bältesanvändningen varierar så kraftig i landet. På vissa håll saknar mer än var tionde bälte och går man ner på kommunal nivå är användningen på sina håll ännu sämre. Vi skulle behöva jobba mycket mer riktat och lokalt med attityd- och beteendepåverkande insatser mot i första hand manliga förare i glesbygd för att öka användningen, säger Daniel Qvarnström
Checklista för god bältesanvändning
• Använd bältet. Även vid korta resor. De allra flesta olyckor sker i låg fart nära hemmet.
• Axelbandet över bröstet. Det diagonala bandet ska sitta över bröstet, så nära halsen som möjligt. Detta säkrar rätt vinkel på bältet så att det sitter mot de skelettdelar som bäst kan klara den kraft som uppstår vid en kollision, det vill säga axel och bröstben. Om du har det över eller under axeln kan det knäcka revbenen som i sin tur skadar hjärta och lungor. Bältesjusteraren, som många bilar är utrustade med, hjälper till att höja och sänka bältet så det hamnar rätt i förhållande till din längd.
• Höftbandet mot låren. Det nedre bandet ska sitta under höftkammarna ner mot låren, inte över magen. Om bältet sitter över magen kan det tränga in i buken och orsaka inre blödningar.
• Sträck bältet en extra gång. Bältet ska dras åt när du har satt det på dig. Ju närmare kroppen, desto bättre skydd ger bältet. Om bältet inte är sträckt kan du slå i ratten innan det gör någon nytta.
2019-11-19